tisdag 20 juni 2017

Död och undergång

Såg en film om jordens undergång. Jag tänker mycket på döden. Min rensning av prylar är en rensning inför döden. Att göra det enkelt för närstående när jag är borta men också för att frigöra energi och tid för att uppnå frihet. Frihet till att göra det jag vill göra. Inte vara fast i ekorrhjulet så att livet tuggar på dag in och dag ut. Där mina fjuttiga problem och vardagliga bekymmer förstoras samt tar över mitt liv. För livet är värdefullt. Man borde göra sånt som man mår bra av och inte vice versa. En meteor kan slå ned och förinta hela planeten om några månader. En pandemi kan spridas och utrota den mänskliga rasen om 5 år. Man kan bli påkörd av en bil och dö imorgon. Alla ens problem, ångest, tjafs etc. blir nu helt oviktigt. Lev livet sägs det. Man lever bara en gång. Ska man inte förbereda sig för framtiden då? Leva som att det inte finns något imorgon. Fånga dagen. Carpe diem. Ändå vågar vi inte bryta oss loss från vår vardag. Vi jobbar med jobb vi inte trivs med, umgås med folk vi inte tycker om och lever med partners som inte är rätt för en. Kontext.

1 kommentar:

  1. Amen. Problemet är att carpe diem har blivit synonymt med att sätta sprätt på stålars. Jag har upptäckt att jag genom minimalism, simple living och köpstopp kommit närmare en äkthet i livet jag saknade förut. Så även om en komet slår ut oss alla imorgon ångrar jag inte att jag snålat som en snålis de senaste åren. Nu ska jag sluta stalka din blogg och gå och lägga mig. Läser vidare en annan dag.

    SvaraRadera